med allt osäkert om framtiden
hade behövt min familj runt om mig nu
mina vänner i soffan
ett tält att dela
välbekanta kramar
kända leenden
inte långt kvar nu
jag är färdig med det här
och jag är tillbaka till att hata bloggen
den är så förbannat negativ
men enda gångerna jag skriver är ju när något ligger och trycker på hjärtat
jag behöver banne mig pigga upp mig
men gud som jag längtar efter sverige och hemma
jag hör inte hemma här
den här staden var mig till låns bara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar