o ve o ve

o ve o ve

en smula tomhet
ett knippe hemlängtan
a pinch of salt in my eye

regnet smattrar mot plasttaket över köket i alice
serverade på rick alessi/dan falzons bröllop igår för 20 dollar i timmen, en av skådisarna i aussiesåpan neighbours/grannar på nittiotalet
den som nicole kidman slog igenom med

har till och med fått en kram
den ni

sett en huntsman spindel och en trampad skorpion på jobbet
men missade den giftiga spindeln i cafeterian
den med en röd prick på ryggen
australien är lite annorlunda ja

ville prata med sverige imorse
en kompis offrade tappert ett par minuters sömn och piggade upp mig en smula
bara det att få snacka svenska
med någon som känner en

guld

en sak man kan ställa sig undrande till
är hur det kommer sig att jag hamnat i inte mindre än 3 triangeldramor under det senaste året

funderar på att åka hem
eller stanna

hade behövt gå i kyrkan imorse
men vaknade för sent
eller det är la halva ursäkten
regnet
lathet
trött
vet inte var eller vilken kyrka här
blableh

tjuvkikat på hemmabilder
och är tillbaka på längtan
men efter något
onämnbart

och jag når inte fram
vet inte vad

det regnar i alice
och jag insåg precis att det innebär att det regnar på uluru

-aidan-

these pics

dedicated to your big butt

you asked for it

literally

pics: googleismyfriend

o-förnöjd

TORSDAGS

to a child dancing in the wind

dance there upon the shore;

what need have you to care

for wind or water's roar?

and tumble out your hair

that the salt drops have wet:

being young you have not known

the fool's triumph, nor yet

love lost as soon as won,

nor the best labourer dead

and all the sheaves to bind.

what need have you to dread

the monstruous crying of wind?
--Yeats

mitt inre kokar, river, drar och sliter. mest av allt river det och jag önskar att jag inte hade missat stormen som drog förbi medans vi såg på film hemma hos Tom och drack eftertraktad sällsynt julmust.

han bor så fint, och man ser trädtoppar och hör grodor kväka sin tropiska sång istället för att se hus med neonskyltar och dövas av ambulanser och bildån.

frid och tystnad. som jag längtar. 

det eller att stå längst ute vid havet och låta salta droppar och salta vindar omfamna så att allt man hör och känner är vatten och vind och man känner att man lever.

att där och då är det bara jag och stormen runtom mig och resten av världen finns inte kvar.

inte kvar.

det är fasen banne mig väldigt märkligt hur jag så totalt tappat sugen på en handvändning, när jag var så knäppt pepp bara sådär på förra sidan handen.

heja 2012.

pretty mäktigt asså

kväll i city.

sitter vid balkongdörren med datorn i knät och lyssnar på fläktarnas surrande från byggnaden över gatan. yes. de har så stora fläktar.
det är alldeles tyst nu, för klockan är snart halv ett och det är söndag kväll.
inte för att det är någon garanti för tystnad inte, inte i en så stor miljonstad som Sydney.
men relativt lugnt måste jag ändå säga att det är.
only the occasional siren. and nothing much else.

personal trivia.
jag älskar oväder.
när det blåser. eller regnar. eller plain out åskar, mullrar, blixtrar och dundrar på alla de slag som om världen håller på att gå under.
då njuter jag. då riktigt fylls jag av en hejdundrande lycka som man bara nästan inte kan beskriva, för it is all heaving chest and unstoppable grin and wanting to run around in the weather like a crazy happy person!

det gör mig så dundrande lycklig, in fact, att jag kastade mig upp på taket och poolen för att fånga ovädren som drog över staden idag både på eftermiddagen och nu senast ikväll runt nio.
det finns till och med en liten video! får se om jag kan ladda upp den via youtube, för här laggar det..

så. en dag i sydney.

neh. vad tror ni om mig?
klart jag inte kan låta bli att dansa runt lite på det hala balkonggolvet när tillfälle ges.

and a little later all hell broke loose.

lika ljust som på dagen, banne mig.

ashäftigt.

bara mina foton