out of the closet

out of the closet
ut in the open!

nu har jag sagt till på jobbet
mitt fina rara goa The French House på 1 G Danks St, Waterloo, Sydney
att jag
åker hem inom snar framtid och inte mer kan arbeta för dem

SAD BUT INEVITABLY TRUE
och förbannat skönt att ha det sagt

inget mer dolt
jag som hatar hatar hatar hemlisar
smygande
opålitlighet
dubbelspel
talar jag om det här eller något annat, vem vet

firade hur som helst
småtrött som jag varit efter gårdagens firande
eller om att det var att jag behövde lite extra stöd från gubben på molnet
med att halvsjunga till hillsonglåtar på youtube till morgonkaffet (hej morgonkråksång)
och med att gå dit ikväll på kvällsgudstjänsten
alltid lika fantastiskt
och idag var det riktigt riktigt superbra

knappade som en idiot på mobilen för att minnas allt
först musik och lovsånger från nya Cornerstone-skivan som jag och Kristina var med på insperlningen av i oktober i Allphones arena m 11000 andra
sen SNL kallades det

SUNDAY night live.. ;)

kvällens predikan - a la saturday night live (KOLLA LÄNKEN! Inte bara dock, inte allas humor så här är en till för all världens Channing Tatum fans: http://www.youtube.com/watch?v=ha8C2tvgdGI&feature=related )

SUNDAY NIGHT LIVE KL 19 (CITY KYRKAN) SÖNDAGAR HELA AUGUSTI UT
idag med dans, höga skratt, klipp från kung fu panda 2, sång och pop och ett KLOCKRENT ledande med hjälp av dem genom Esters bok i bibeln, dess ursprung, sammanhang, jämförelser med oss idag och hur vi liksom Ester har uppdrag, bland livets upp och nergångar, och hur vi alltid har valet att lita till det som bär oss igenom och utföra det uppdraget även om vi inte har den blekaste möjlighet att veta vad framtiden för med sig eller vad meningen med det hela är, varken vårt uppdrag eller annat..
hela grejen mer eller mindre avslutades med den här låten
jag satt och log för mig själv och smekte tatueringen min - den sa det så bra, det jag har så svårt att förklara för folk och främlingar jag träffar ett par sekunder

det vara bara SÅ OTROLIGT BRA
You Should've Been There

ju vanare jag blir av att folk helt öppet sträcker upp händerna för att be
desto mer hemma och välkommen känner jag mig där
gutt

kommmer nog alltid känna mig som en svenska kyrkare
vill jag säga utan att mena ont om hillsongkyrkan som jag vet har lite snävare åsikter än jag när det kommer till vissa bibelpartier (inte alls alla som går i den ska dock sägas)

och de jag lärt känna tillhör inte de aktivaste "handuppräckarna" heller
det känns som att de gör det för sin egen skull och inte för att "alla" gör det
och till syvende och sist handlar det om vana - sträcka på händer/knäppa händer/be högt/be tyst/handflator upp/handflator ner/korsade stortår/korsade hårstrån

men särskilt drivet
engagemanget
ambitionerna
passionen
i hillsong
är något av det jag saknar i svenska kyrkan idag
det fria i gudstjänstfirandet
musiken...

youtuba gärna lite fler - den senare låten föredrar jag en dragigare och snabbare version av

och det är väl bara att njuta medans man är här och hitta en bra grej i Göteborg när jag kommer hem i höst!
 www.yorkstreetanglican.com.au är det närmaste jag har kommit en blandning här nere i Sydney - värt att kolla, också för att det är en av äldsta kyrkorna på kontinenten!


allt från mig ikväll, bääjbs... ;)

sydney = hemma...

... också

det är så det känns, lite nu.

jag vet inte om det har med livet här att göra helt och hållet, med att det känns mer som hemma, med stadiga kompisar som inte flyttar efter en månad, eller om det har med mig att göra.

det här året. tanken med det. vad som lockade. var att få ett år till skänks att fundera på. vila upp mig efter ett par hektiska händelserika avgörande år. komma bort. att uppfylla de där drömmarna på som aldrig tycktes möjliga hemma.

jag vet att jag klankar ner på storstaden mycket.
helt ärligt hade jag trivts BETYDLIGT bättre av att bo vid havet, eller bara någon skön suburb inte så långt härifrån. bara det är tyst.

sköna sköna tystnad vid havet. solen, vinden, vågorna.
om jag bodde vid havet. skulle jag kunna stanna mycket längre.
så känns det åtminstone nu.
jag är lite rädd för att inse att det livet också är opersonligt och ocharmigt i längden.

jag tror. att om jag skulle bo här. så skulle jag vara en av dem som avskyr turisterna längs med kustpromenaden.

ok... I already do.

de går som små sniglar och tar upp hela fältet. sjukt irriterande. ;)

måndagen då.

över förväntan.

svårt att sluta le.

nu vet jag...

... vad som får mig att må bäst här i Sydney.

ingen nyhet egentligen så att det tagit mig så lång tid att komma ihåg det är banne mig lite pinsamt.

upptäcka. äventyr. frisk luft, sköna vindar och brusande vågor och sol.

jag tror banne mig att jag behöver en daglig dos av det. för mitt gamla trick i Emmaboda, ta en nypa frisk luft på balkongen, andas in nattluften och alla härliga dofter, funkar liksom inte mitt i stan. enda gången det doftar friskt härinne är när det stormar. inte så att det stinker annars. men det doftar ingenting.

jag måste förmodligen bli en sådan där irriterande jobbig typ som går upp jättetidigt och tar bussen ut till havet för en mmorgonpromenad varje dag innan jobbet, för att jag ska må riktigt som bäst.
suck.

vet att jag bitchade om att gå upp tidigt SannaPanna, men nu känns det riktigt bra efter att ha skypat, och jag har ett ryck.

bussen ut till Coogee om en kvart - dammit.
jag ska ta en långis promenadis.

tur man har flextid på jobbet.

parkour

I wan't to do it

Direct gain from parkour is that enhances your ability to move from place to place. This is actually the essence of the parkour, efficiently moving from one place to another. You become aware that there are multiple paths from one place to another, which would not be generally noticed before, and your ability to use all of these possible will be increased. Parkour can also be used as a self-defense because it make you faster than you possible attacker, you could gain distance in the blink of an eye.

Another benefit of a parkour is physical gain. Parkour using and exercises every part of your body, also every technique and movement include your whole body, giving you incredible exercise. It combines short intensive activity with long periods of gentle exercise, thus increasing both strength and endurance.
Mental side of the parkour should not be forgotten as well. For a pakour is important that you must learn to assess the situation on the go, on your own. The more you train parkour, the more you learn to believe your decisions, because when you exercise your parkour, your estimate is only what is really important.

In the same way, parkour helps you win the daily fear. Actively seeking an exit from a situation where you feel the fear in the way of forcing your to pass through it.
Once you learn how to cope with this fear, it can be applied to any situation and the result is to increase your confidence.

Parkour is exercised outdoors, because the whole point is that you can deal with situations that exist in real life and then to parkour trainee must be free of any inconvenience, fear and shame because we behave differently. When parcor become more accepted, the problem about that will decrease and then some of the very essence of PK-a will probably be lost, but again the question whether the parkour will ever be another common thing.

Parkour also require for you to take responsibilitys for your actions, and therefore encourages independence. Parcor is totally against the ‘culture of that society has imposed’ that developed over the years. Parcor involves risks that most people would not dare, but since you are doing that voluntarily, you can’t blame anyone and you expect someone to take responsibility for your actions.

Parkour makes you feeling good and being satisfied with yourself. Basically its because your personal success. By taking full responsibility for your actions, you also accept all the credit for your successes without taking something from anyone else.

Parkour also gives you a feeling of freedom, because trough learning of parkour you remove some restrictions that society placed there. Your mind opens for new possibilities

http://urban-extreme.com/parkour-benefits/

inspiration?
eller hur man snackar för mycket om något underbart?

I don't

jag är en liten mus som drömmer och drömmer om att våga, springa, hoppa, studsa, flyga.

inte idag kanske. men kanske en annan.

http://www.parkroar.com/
http://www.buildering.net/

pics: various gooogles

pretty mäktigt asså

kväll i city.

sitter vid balkongdörren med datorn i knät och lyssnar på fläktarnas surrande från byggnaden över gatan. yes. de har så stora fläktar.
det är alldeles tyst nu, för klockan är snart halv ett och det är söndag kväll.
inte för att det är någon garanti för tystnad inte, inte i en så stor miljonstad som Sydney.
men relativt lugnt måste jag ändå säga att det är.
only the occasional siren. and nothing much else.

personal trivia.
jag älskar oväder.
när det blåser. eller regnar. eller plain out åskar, mullrar, blixtrar och dundrar på alla de slag som om världen håller på att gå under.
då njuter jag. då riktigt fylls jag av en hejdundrande lycka som man bara nästan inte kan beskriva, för it is all heaving chest and unstoppable grin and wanting to run around in the weather like a crazy happy person!

det gör mig så dundrande lycklig, in fact, att jag kastade mig upp på taket och poolen för att fånga ovädren som drog över staden idag både på eftermiddagen och nu senast ikväll runt nio.
det finns till och med en liten video! får se om jag kan ladda upp den via youtube, för här laggar det..

så. en dag i sydney.

neh. vad tror ni om mig?
klart jag inte kan låta bli att dansa runt lite på det hala balkonggolvet när tillfälle ges.

and a little later all hell broke loose.

lika ljust som på dagen, banne mig.

ashäftigt.

bara mina foton

näckande snuskgubbar, lussebullar och små glimtar av julefrid

VECKAN SOM GICK:

SÖNDAG
tatuerade K efter Luciagudstjänsten... kanske went lite overboard...

MÅNDAG
måndag och dåligt väder men inga dåliga kläder

vilken dag.

somnade i Ms soffa med Daisy och bara njöt av tystnaden.

en stunds respit?

man hör till och med fågelång så långt från stan.

underbart.

bestämde oss för att passa på och bada på den för en gångs skull övergivna nudiststranden vid South Head i det dåliga vädret, vi tre djärva äventyrare. och som på signal dök två äldre män upp.

vårt badpåklädda yttre till trots fick vi oss dagens förbluffat generade gapskratt när vi ute i vågorna efter ett tag upptäcker att - och sanna mina ord - ena karlen, han som sitter där så casual med armbågen på sitt uppdragna knä och hakan i handen och stirrar ut över havet...

nog katten sitter han och smygpillar på korven allt!

paradisklädsel i all ära - men INTE kosher dude...

TISDAG

inspirationen och kreativiteten flödade när vi julpyntade hemma i "stugan" på tisdag kväll och A förgyllde tillvaron!

TORSDAG
thursday happening. jul, jul, strålande julpysselkväll och världens mest strålande ambitiösa girlangklippning.

FREDAG
baka, baka, liten kaka.

eller lussebullar till julaftonsfirandet här i svenska kyrkan. still missing 150 styck. men då vet jag från säker källa att i Londonkyrkan bakade de minsann lussebullar redan i september...

vi har fortfarande ingen ugn i vår lägenhet, då värden är seg som FÅ. men fina E som pluggar på Hillsong bjöd hem oss på mysdag och bakning galore i Waterloo.
...där enligt uppgift Leo (diCaprio) bor i ett ruckel (hosthost) under en filminspelning.
har även på uppgift att hans kock handlar på delin i vaucleuse.
vi är ju praktiskt taget bundis!

skönt att sträcka lite på sig.

alldeles tyst och skönt i Es hus också, inte som hos oss där varje bil, ambulans och polis lever låda nästgårds.

suck.

saknar tystnaden och lugnet i Lindås/Långasjö. cykla till jobbet genom skogen förbi Törn.

stå på balkongen och dra in frostiga berusande friska luften sista stunden på kvällen under stjärnor på en alldeles svart himmel.

aah.

en julegåva till mig och K... jag kunde ju såklart inte låta bli att fixa till den en smula, jag som sådär inte riktigt är så kär i den kapitalistiska märkeshysterin hur mycket jag än gillar fina kläder och annat nipper.

hittar ni talibanerna?

LÖRDAG

julklappsutdelning med Hillsongs Streetteams var en inspiration.

kom hem.

sov bort eftermiddagen. så otroligt skönt.

carols in the park på kvällen - tvsänt extravagant julstämningstradition som fyllde hela the Domain med människor och ljus!

önskar jag hade en superduperkamera! alla missade fotomöjligheter och närbilder på människor med ljus i händerna gnisslar i mig.

men kan trösta mig med att jag åtminstone fick se en av Westlifegrabbarna live mitt bland alla aussiestjärnor.

japp. lite fånigt sådär. ;) men fånigt kul.

st mary's cathedral har ett femton minuters animerat bild och ljudspel som heter duga på repeat varje kväll fram till jul. duvor och träd och symboler och "peace" och "love" så snyggt gjort att det såg alldeles levande ut.

satt och såg tre omgångar av den innan det blev för sent till och med för mig.

bara det. kunna sitta och stirra, på människorna runt om mig. få en glimt, en liten glimt av deras liv. så härligt.

jag känner mig så fri när jag sitter på en trottoarkant i natten. ser på suset av staden.



SÖNDAG

vaknade alldeles lagom till gryningen.



pics:mine