rainbow cake

mardi gras coming up

här i Sydney innebär det Oxford Street Frenzy
det vill säga att granngatan från där vi bor förutspås explodera med gay pride, tusentals färger, paljetter, fjädrar och höga klackar som jag inte ens tänker föreställa mig att kunna hantera lika bra fastän jag till och med kan gå i tiocentimetersklackar numera

parad parad parad säger jag bara. och party party party.

ett sådant superbt tillfälle då
att dela med mig av ett recept som jag precis stötte på
och snart snart snart kommer pröva i vår nya fina rostfria underbara kladdkaksinvigda (tack vare dig Ida!) ugn 

receptet hittas här

över 37000 facebookare gillart

länge leve sociewebben

another sen kväll vid datorn i sydney

otåliga flicka
att man ska bli så uppjagad och less
bara för en liten skitsak

och sen plötsligt så är det ingen sak längre

rollercoasterbaby

http://bldgblog.blogspot.com.au/2007/04/museum-of-nature.html 

fast sen är det det ändå

upp å ner, ner å upp

å hej vad vi hypar det hela

å hej vad jag hatar pms

löfbergs lila-balkongkaffe från svenska emergencystashen

det mesta blir verkligen okej så länge solen skiner
och med en kopp riktigt kaffe i hand

the story of ketchup and valentines week

 

bara fall in i ledet, raring

så blir allt bra

och gör nu som vi säger 

 

...

 

om det vore så enkelt

 

sssskulle inte tro det grabben. 

I retain the right to change my mind

whenever

wherever

why-ever

 

"hur man blåser upp något helt ur proportion" eller

"the pitfalls of dating rules and whether or not to follow them" 

även känt som 

"en studie i frustration, kulturkrockar och varför killar suger, även när de bara suger lite och man mest bara vill skita i dem och det faktiskt inte går - och det inte spelar ett jota att det faktiskt inte alls är jordens undergång eller du egentligen blivit behandlat direkt dåligt, bara enligt bokens regler vilka du hatar eftersom de skrevs för och av en man och inte en kvinna, typ"

no friggin way

slut med det

taking back the power 

 

"string along little baloon, string along"

 

in the words of Veronica Maggio

"finns det en så finns det flera"

;)

och om inte det har varit veckans sanning

så är inte mitt namn Olivia.

ps dagbokn. ja ä int bitter på rikti

 

ja har bare helt enklt värlns härligste humår när Hajna Där som vart så trevli int hör av se, se  

pics:google, tumblrs

there is a story in everything in this world

jag är en samlare
en samlare av bilder
jag googlar allt möjligt som jag gillar och tänker på
and find a lot of gems 

nå'e ska man jö roa se mä me'en man väntah po a fålk ska hörah a sa

happy V day

No Valentine for me this year

however

Aj häf grejt hååps får resten af Sydneytiden

med betoning på hopp

men en får la se vad som händer

pics:googleismyfriend

sydney = hemma...

... också

det är så det känns, lite nu.

jag vet inte om det har med livet här att göra helt och hållet, med att det känns mer som hemma, med stadiga kompisar som inte flyttar efter en månad, eller om det har med mig att göra.

det här året. tanken med det. vad som lockade. var att få ett år till skänks att fundera på. vila upp mig efter ett par hektiska händelserika avgörande år. komma bort. att uppfylla de där drömmarna på som aldrig tycktes möjliga hemma.

jag vet att jag klankar ner på storstaden mycket.
helt ärligt hade jag trivts BETYDLIGT bättre av att bo vid havet, eller bara någon skön suburb inte så långt härifrån. bara det är tyst.

sköna sköna tystnad vid havet. solen, vinden, vågorna.
om jag bodde vid havet. skulle jag kunna stanna mycket längre.
så känns det åtminstone nu.
jag är lite rädd för att inse att det livet också är opersonligt och ocharmigt i längden.

jag tror. att om jag skulle bo här. så skulle jag vara en av dem som avskyr turisterna längs med kustpromenaden.

ok... I already do.

de går som små sniglar och tar upp hela fältet. sjukt irriterande. ;)

måndagen då.

över förväntan.

svårt att sluta le.

nu vet jag...

... vad som får mig att må bäst här i Sydney.

ingen nyhet egentligen så att det tagit mig så lång tid att komma ihåg det är banne mig lite pinsamt.

upptäcka. äventyr. frisk luft, sköna vindar och brusande vågor och sol.

jag tror banne mig att jag behöver en daglig dos av det. för mitt gamla trick i Emmaboda, ta en nypa frisk luft på balkongen, andas in nattluften och alla härliga dofter, funkar liksom inte mitt i stan. enda gången det doftar friskt härinne är när det stormar. inte så att det stinker annars. men det doftar ingenting.

jag måste förmodligen bli en sådan där irriterande jobbig typ som går upp jättetidigt och tar bussen ut till havet för en mmorgonpromenad varje dag innan jobbet, för att jag ska må riktigt som bäst.
suck.

vet att jag bitchade om att gå upp tidigt SannaPanna, men nu känns det riktigt bra efter att ha skypat, och jag har ett ryck.

bussen ut till Coogee om en kvart - dammit.
jag ska ta en långis promenadis.

tur man har flextid på jobbet.

när man bara inte kan sova

I toss and turn,
I can't sleep at night

om en timma och en kvart ljuder den där arma grynings-skällan
vissa nätter går det nog bara inte
skulle nog inte ha druckit så mycket kaffe på cafe svensson
varför gjorde jag det egentligen
kroppen är trött men huvudet på full varv, nysmörjt och energiskt
could go for miles
det är väl vid sådana här stunder som man de facto skulle haft en pojkvän
snuskhumor
jag är fortfarande inte äldre än tonåring i vissa avseenden
avskyr när folk försöker leka äldre än vad de är
mycket bättre att ha barnasinnet kvar
jag är vuxen på andra sätt
all my friends say so
om en och en halv ska jag skypa med svea med göteborg med kenya på en och samma
ska bli skönt och filosofera i "grupp" och inte själv
egenhanda nattfillis blir så lätt så trögt så konstigt
flytande tossigt
lätt lite pfftpfft

jagskulleviljasovaentimmabaraentimmamenjagtrorfraktisktinteattjagkan

pics: mine, Outpost street art festival, Cuckatoo Island, Sydney Harbour

feed me cherries and make me smile

sing with me, just for today:
på måndag på måndag på måndag på måndag!

försöker stävja min lilla förväntan något

sing with me, just for the year
sing for the laughter, sing for the tear
sing with me, just for today
cause maybe tomorrow, the good lord will take it away

sömnlöst värre

det kliar liksom i mig.

åh vad skönt att sova med någon.
vara nära.
bara nära.
bara vara.
dela täcke.
eller madrass bara.

känna en annan människa intill,
närheten, skön-heten, mysheten.
någon man känner, tycker om, litar på.
känna sig trygg hos.
det där fina.
förnöjsamheten.

kanske ett långsamt varmt pirr där långt ner i magen.
av å vara glad över å vara just där med just den.
a humming purr - ord jag gillar.

eller bara närheten, härligheten av att ligga nära en vän, 
på liggunderlag i ett trångt tält eller på madrasser på ett stuggolv.

småprat, nattaprat, små berättelser och betraktelser, delande om allt och ingenting tills john blund tar över och man somnar in,
nästan som när man var liten.

bli omhållen

sätt nu på deportees låten i bakgrunden innan du fortsätter läsa.
för att den är så skön bara.

 

det är ett inbyggt behov mänskan har det.

som rent biologiskt finns där för att vår överlevnads skull. både fortlevnads och förökningsmässigt och för att vi mår bättre och är starkare tillsammans.
så fiffigt.

inatt sover jag med en kudde bakom ryggen, jag.
försöker. sova.

hemlängtan, kan has på mer än ett sätt.

pics:googletumblr-huzzah

o-feber, finkulturpris, krossade bilrutor

sjuk sjuk shuk shuuk sjhuuk. nys snörvel ont buä buä.
legat hela dagen. tittat game of thrones och geordie shore, så finkulturpris för hela slanten. ingen cuban dancing för mig ikväll inte. lär ligga här imorrn också. enda som saknas är febern.

borde inte ha gått ut igår. fasen. vilken kväll. började bra, riktigt bra, och blev bara bättre, med sköna människor, nya och gamla bekantskaper, studenthus, hela gänget på 20+ pers med ut på stan. dansa dansa dansa.

kommer ut vid stängningsdags, några minuter efter mitt sällskap, och två främmande unga tjejer som varit på sidebar samtidigt som oss har gått ut i gatan och blivit påkörda av en taxi framför ögonen på alla.
fasen människor. jag vet inte hur, vad eller varför det blev som det blev igår. om det var taxin eller tjejernas fel.
men det ska inte hända så.
vill säga så mycket. alla dessa orden varräddaomerjaglovarattvaramerförsiktigiframtidensjälvintespringautigatanutanattkollaellervarasåsnurrigattjaggördethjärtatvärkersåförtjejernaochderaskompisarochjagbarahoppasattminbönblirhördochattdeöverlevde.

det verkade allvarligt. fy f-n.

pics:googletumblrsandfinds

icon

picture left: Richard Avedon

NEW YORK — She was Playboy’s first centerfold, and Joe DiMaggio’s second wife. Marilyn Monroe possessed a knack for the big splash, particularly if there was a camera nearby — and it seemed there was always a camera nearby.

 The actress turned enduring American icon was intoxicated by the pop of flashbulbs; during her too-short lifetime, she was photographed drinking and dining, smiling and sleeping, dressed and undressed.

The camera “was to her what water is to a fish,” director Billy Wilder once said. “She exulted in it...

läs hela artikeln här

Marilyn Monroe,vixen and victim

American icon gets museum treatment

it's raining men

...hallelujah...?

regnet smattrar på asfalten i Sydney, svishar mot bilarnas gummidäck. målar himlen gråvit.

förutom att jag vaknade med ont i halsen och härliga slemmonster i min hosta så är livet antagligen rätt nice just nu.

inga gamla demoner, eller konflikter eller större skador eller jobbiga arbetsuppgifter eller något sådant där som ligger och stör.

livet knallar på, bara att det är mitt i en storstad som får mig att känna det som att själen sugs ur mig sådär här och där ibland. dramaqueen..

vet jag skriver ofta om hur lite livet på vägen, eller livet på andra sidan jordklotet, faktiskt är olikt livet "hemma". wherever "hemma" is.

hoppas att inte vem som än nu läser blir alldeles moloken av det. för mig var det den häftigaste första insikten efter första stegen ut ur flygplatsen på första långa resan.

j'adore le voyager.

men jag inser mer och mer - varför är det alltid ett men efter mina meningar om hur mycket jag gillar resa/whatever inom samma kategori? man blir ju fasen deppig bara av att alltid ha ett men.. ;)

hur som. men jag inser mer och mer att det jag saknar i mitt liv är rötter. eller, a good place to place my kruka och växa på.

ack du lilla terapi-blogg you.. ständigt samma tema..

vilja. längtan. önskan. saknad.

jag som nyss sa till Jacke, på besök några dagar, över frukostbordet att jag inte är den som tror att gräset är grönare på andra sidan. som det låter nu, känns det som att jag ljög. lol.

en bra sak med att resa. man får tid att tänka och fundera, och känna efter, prova på allt det man tror är man själv. och ta reda på om det verkligen är så.

thinking time.

om insikten när man reser har blivit att livet är en vardag, med upp och ner och inte alltid soliga dagar, var man än är. då är min slutsats på det att det bara gäller ("bara") att komma fram till hur man vill att det ska se ut, och make it happen.

lägga energin på att få vardagen att se ut som man vill, med personer och fritid och jobb och fylla det med aktiviteter som man älskar - så blir det där gräset är vattnat.

åh. jag vet inte om min poäng kommer fram alls.

men vad jag menar är. livet. mitt, eller ditt, och alla andras. har vissa utgångspunkter. och vägen till att bli riktigt lycklig är

1. att acceptera dem för vad de är

man kan inte förneka sånt som varit. bara lära sig att hantera dem på ett bra sätt och gå vidare. the good with the bad. de är en del av den man är, vad man än tycker, men allt går att vända till något bra, någon lärdom. livets är en enda lång rad av läxor. fattar man systemet har man kommit halvvägs

2. komma på vad som gör en glad

vad som triggar, utmanar, sporrar, inspirerar och peppar. ljusglimtarna i vardagen. vad man mår bra av, från morgonkaffestunden (heja heja) till hur man fyller sina dagar och helger

3. "faire le babysteps"

ta de små stegen, ändra en sak i taget istället för att försöka med allt på samma gång. ändrar man sin vardag efter att ha fattat att man kan ändra på det mesta i sitt liv, om inte allt, lite i taget med ögonen på priset så har man halva inne.

Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra. Mod att förändra det jag kan. Och förstånd att inse skillnaden.

sinnesrobönen alltså. good shit.

ALRIGHT! lite möe av en självhjälpsbok här nu, dags att lägga av. ;)

oh and the raining men?

spur of the moment salsa på establishment sent tisdags kväll. latinamerican style.

(i mina tankar var jag en av the regulars och vi ägde dansgolvet, det var för ca 50 år sen och golvet låg på Kuba, med cigarrök blandat med karibiska hettan och rytmerna - inte novis som försökte låta mig ledas och lära mig dansa som latinorna med rytmen i blodet)

scootertur under gatuljusen i nattregnet. tight läderjacka i ducati stuk.

well.

eller timtals prat, skratt och klick på trottoarkanten i lördagsnatten tills solen går upp över gatorna.

vad fasen. hej ketchupeffekt?

well. sure makes life interesting.

pics: googlegooglegooglemydearfriend

bouldering - check it!

bouldering och hav på samma gång - wee!

sten och vatten. my two favourite things.

parkour

I wan't to do it

Direct gain from parkour is that enhances your ability to move from place to place. This is actually the essence of the parkour, efficiently moving from one place to another. You become aware that there are multiple paths from one place to another, which would not be generally noticed before, and your ability to use all of these possible will be increased. Parkour can also be used as a self-defense because it make you faster than you possible attacker, you could gain distance in the blink of an eye.

Another benefit of a parkour is physical gain. Parkour using and exercises every part of your body, also every technique and movement include your whole body, giving you incredible exercise. It combines short intensive activity with long periods of gentle exercise, thus increasing both strength and endurance.
Mental side of the parkour should not be forgotten as well. For a pakour is important that you must learn to assess the situation on the go, on your own. The more you train parkour, the more you learn to believe your decisions, because when you exercise your parkour, your estimate is only what is really important.

In the same way, parkour helps you win the daily fear. Actively seeking an exit from a situation where you feel the fear in the way of forcing your to pass through it.
Once you learn how to cope with this fear, it can be applied to any situation and the result is to increase your confidence.

Parkour is exercised outdoors, because the whole point is that you can deal with situations that exist in real life and then to parkour trainee must be free of any inconvenience, fear and shame because we behave differently. When parcor become more accepted, the problem about that will decrease and then some of the very essence of PK-a will probably be lost, but again the question whether the parkour will ever be another common thing.

Parkour also require for you to take responsibilitys for your actions, and therefore encourages independence. Parcor is totally against the ‘culture of that society has imposed’ that developed over the years. Parcor involves risks that most people would not dare, but since you are doing that voluntarily, you can’t blame anyone and you expect someone to take responsibility for your actions.

Parkour makes you feeling good and being satisfied with yourself. Basically its because your personal success. By taking full responsibility for your actions, you also accept all the credit for your successes without taking something from anyone else.

Parkour also gives you a feeling of freedom, because trough learning of parkour you remove some restrictions that society placed there. Your mind opens for new possibilities

http://urban-extreme.com/parkour-benefits/

inspiration?
eller hur man snackar för mycket om något underbart?

I don't

jag är en liten mus som drömmer och drömmer om att våga, springa, hoppa, studsa, flyga.

inte idag kanske. men kanske en annan.

http://www.parkroar.com/
http://www.buildering.net/

pics: various gooogles

I try, I really do

jag försöker hålla vissa saker personliga, inte slänga ut precis allt på nätet. känslor och annat, rent odetaljerade, har jag inga problem med att dela med mig. alla har dem, även om inte alla uttrycker dem.
men vad är livet värt om man inte får vara lite puckad ibland?

and that goes for everything

ung och dum. det känner jag för att vara ikväll. ung. och dum.

pics: tumblrs and googles