my heart turns as cold and black as ice whenever I think of you
all I want to do
now that I'm free of you
is dance, dance, dance
with my arms up wide
and big celebratory middlefingers pointed in your general direction
painting my lips bright red
to show
how ... glad I am to be rid of you
to be free
and that I normally live on the other side of the world
and you can't reach me there
det behöver ibland inte krävas så förbannat lång tid
för att
bli rädd
och för att fatta
att det är smart att bli det
läser CRAZY FOR YOU av Jennifer Cruise nu för andra gången och det är så förbannat läskigt att läsa kapitlen som är ur huvudpersonens före dettas synvinkel. Han fattar verkligen inte hur fel han gör när han bryter sig in i hennes nya hus och kopierar en nyckel så att han kan gå in när han vill och "titta till henne". Eller saboterar hennes huslån, eller försöker göra allt för att ta bort hennes nya hund, så att hon ska komma tillbaka till honom...
All of Tibbett adored Bill, a coach in a million, but Quinn was beginning to have doubts.
nu när jag läser om boken vill jag inte ens läsa hans avsnitt för noga, jag bara skummar igenom dem. så obehagliga tycker jag att de ärAnd it was so unfair of her to have doubts. She knew he’d warm the car for her, first opening the door with his key instead of hers, which was another thing about him that bothered her, that he’d had that key cut without her permission two years ago when they’d first begun to date. But since he’d had the key cut so he could keep her gas tank filled, it was completely illogical that she should be annoyed. It was wrong to complain about a man who was unfailingly clean, generous, considerate, protective, understanding, and successful, and who’d shelled out hundreds of dollars in fossil fuel for her since 1997. Really, the dumbass was the perfect man.…“Where is she?” Quinn demanded as soon as they were outside standing next to her car. Her hazel eyes snapped at him and color flooded her cheeks. She looked great.“It’s safe and warm.” Bill patted her arm. “It’s fine. Calm down.”Quinn shrugged his hand from her arm and took a step closer.“No, it is not fine. I want that dog back. Wherever you took her, we’re going there now to get her back. And it better not be the pound, or I’m never speaking to you again.”“You’re overreacting.” Bill spoke calmly, but he was puzzled. Things weren’t going right. She shouldn’t be this mad.“The dog is fine. I told them not to put it to sleep. I told them to call us if nobody—”“You took her to the pound.” Quinn’s voice shook. “You take me there right now.”“Quinn, be reasonable—”…“I said, ‘I’m leaving.’ I said, ‘You just watch me leave.’ ”“And he smiled.” Nick took down his coat. “You have a problem.”…Bill's two weeks were hell, too.
First of all, Quinn had cut her hair and he hated it. Hated it. It gave him a headache to look at it.
She'd looked so sweet before, like a mother, like his girl, and now she was different, farther away from him, and he hated it.
Of course it would grow back. She was just going through a phase, and when they were back together, he'd say, "Please don't cut your hait again," and she’d be sweet as always, and it would grow back.
He couldn't wait.
och det läskigaste av allt.
är att jag dejtade en kille precis som han i höstas här i Sydney.
som efter tre dejter - TRE - blev paranoid, efterhängsen och stalkerish.
fattade inte alls att jag inte ville ha med honom att göra trots upprepade sms, klara besked i telefon där han basically försökte tjata sig till att komma tillbaka in i mitt liv och hävda att jag missförstått honom, frågade ut Kristina i mataffären och babblade på såpass om mig att hon blev illa till mods.
med mera, med mera.
Har stött på honom på gatan och uteställen sedan dess och han blir fortfarande lika galet glad att se mig, trots att jag sagt det rakt ut gång på gång, och en mindre knäpp man hade fattat att NEJ - hon är INTE intresserad.
Känns som att jag fick en narrow escape i oktober.
Det är så svårt att förklara hur han var för det ligger hela tiden i de små detaljerna. De som man nästan missar.
Jag började fatta hur han var när mormor dog, och jag behövde space och vara ensam och med folk jag redan kände väl, inte ville dejta just varje dag
(!? läskigt bara det att vilja träffa mig varje dag! äcklas av att tänka tillbaka)
och han inte förstod utan trängde sig på och ville umgås, hänga, vara pojkvän-flickvän (redan! f* no) klibbade fast och rätt upp och ner var svartsjuk(!!) och konstig.
Till och med butiksföreståndare och restaurangfolk dit han tog mig på dejterna före var reserverade mot honom, visste vem han var, betedde sig inte som de brukar göra med andra gäster. Och jag skojar inte när jag skriver det.
Nej fy fasen.
Lätt psykopatiska killar(och tjejer) är något av det läskigaste som finns.
Som tur är så är CRAZY FOR YOU inte en bok om hur knäpp han är, utan om hur hjältinnan bryter upp från allt det där och i grund och botten är det en romantisk chiclit av min favoritförfattare som alltid, alltid skriver bra, roliga och inte sådär äckligt stereotypa chiclits som kan finnas där ute.
jaja. livet går vidare här i Sydney.
jag är glad att jag slapp ifrån killen i höstas.
pics: tumblrs and flickrs and googles
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar