jag
tycker inte alls om att känna mig underlägsen
tycker inte alls om att känna mig osäker
tycker absolut inte om kombinationen
blir som ett strö i stormen i tanken
och jag vill bara hem till tryggheten
välbekanta nya äventyr
välbekanta fina vänner
välbekanta problem och välbekanta bekymmer
känns ibland som att jag lever i en film här nere
en amerikansk romcom, ibland thriller, ibland något annat
men det når aldrig riktigt upp till filmens stämning
vet inte hur det slutar och det bara rullar på och rullar på
bland filmliknande scenkulisser som är på riktigt
vådan av att se hur grönt det grönare gräset var på andra sidan?
och min film stöter ihop med andras filmer och de liksom jämförs
och man undrar om de lever livet lite mer än vad man själv gör eller inte
och här och där så får man samma blick tillbaka
och då känns det så surrealistiskt
som när man får skuldmedvetet avundsjuka blickar eller längtansfyllda hickande leenden
av människor som inte riktigt än har tagit det där steget ut och gjort verklighet av sina drömmar
och ser på en annan och på andra och ser
ja, jag vet inte riktigt vad de ser men jag är inte helt bekväm i det
det var inte så svårt att hoppa även om det var det
jag trodde att jag visste vem jag var
men det var innan jag insåg hur mycket jag fortfarande förändras
så nu är jag bara sådär lite normalosäker
tror nästan att det måste vara en myt
de som är sådär äckligt stickande i ögnen säkra på sig själva och vem de är
jag tror att den säkerheten antingen bara är en fasad
eller så är det en svaghet
att inte kunna se bortom den man tror sig vara och visar upp en dominerande sida av
eller så är det i vilket fall som helst förbannat lätt
och en evig kamp mot
att det blir så
men vad vet jag
jag är bara en enda person
som måste kasta i mig frukosten nu och röja bort mina grejer och städa kyrkans lägenhet innan mammorna och deras barn kommer på mamma-pappacafeet om en timme
jag har det väldigt bra
bor gratis på mitt gamla jobb på svenska kyrkan i våra små lokaler mitt i staden den stora nu när det är i huvudsak stängt
har dusch och kokplatta och internet
ingen tvättmaskin och det börjar kännas
ingen direkt värme
och jag behöver fixa undan allt mitt inför varje tisdag 11-15
det enda som är öppet här under vinterlovet
men jag är banne mig en lyckligt lottad flicka jag
som vanligt började jag i en tanke och landade någon helt annanstans
tack för besöket in i min hjärna
var snäll och trampa inte på någonting viktigt på vägen ut
och ta med dig allt skräp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar