jag gillar – and I may have mentioned this before – när det regnar. när det regnar här.
det må kanske inte vara hela historien, men jag tror att det är för att då känns det lite mera hemma, än bara Soliga Sydney – storstad, storstadliv, tjutande ambulanser, polisbilar och folk överallt, ljud överallt, något överallt.
allting blir lite mera suddigt, dovare, lite lugnare, när regnet faller.
mina ”oftaste” lyckliga stunder av ”aaaah”, förnöjsamhet och landad i mig själv får jag när regnet smattrar utanför, när bilar susar lite mer än vanligt genom vattenpölar, och molnen utanför signalerar varmchoklad-time och mysa framför en brasa/i soffan/sängen/köket med benen över kanten på köksbordet och fötterna utanför, kopp och bok i hand.
lugn.
det är lugnet som gör det.
dagen som nästan gått.
tagit farväl av två underbara människor jag haft på lån från Svea. snackat lite med min favoritconcierge Luke. blivit utmanad på att skriva en dikt på fyra strofer åt densamme. den hade blivit roligare och bättre på svenska. vilat upp min spänningshuvudvärkiga nacke till regnmusiken utanför och läst.
dragit oss hela dagen, jag och Kristina, för ingen av oss vill egentligen gå ut. sängen är allt bra skön som sagt. när det regnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar